 |
| I min docksamling finns även en häxa som jag fått av min mormor |
Ha en fortsatt härlig påskhelg!
fredag 29 mars 2013
Långfredag
Njuter av tystnaden och lugnet i huset. Mina tjejer är med sin farmor hela dagen och killarna har åkt iväg på något som heter Clash of Nations. Jag valde att stanna hemma, ladda batterierna, lindra värken och njuta ute i solen.
Nu ska jag ta mig en påtår kaffe och gå ut en stund till.
torsdag 28 mars 2013
Pussipåsk
Önskar er alla en riktigt glad påsk!
tisdag 26 mars 2013
Tack!
Jag vill verkligen tacka alla vänliga själar som har kommenterat, mailat, messat, ringt och visat sitt engagemang och stöd för mig! Jag är uppriktigt rörd över alla snälla och vänliga ord!
Jag håller sakta men säkert på att kravla mig upp för att bli redo för nästa käftsmäll. Vad är det man brukar säga, det som inte dödar, det härdar... Nej, skämt åsido så känns det bättre och bättre och jag hoppas vara på banan snart igen.
Jag är så tacksam för alla som jag har runt omkring mig, det värmer!
(en liten krydda: jag vann i tävlingen hos Torpliv :-) ett jättefint armband!)
Jag håller sakta men säkert på att kravla mig upp för att bli redo för nästa käftsmäll. Vad är det man brukar säga, det som inte dödar, det härdar... Nej, skämt åsido så känns det bättre och bättre och jag hoppas vara på banan snart igen.
Jag är så tacksam för alla som jag har runt omkring mig, det värmer!
(en liten krydda: jag vann i tävlingen hos Torpliv :-) ett jättefint armband!)
Kram
Anki
torsdag 21 mars 2013
Paus
Blev kallad till ett möte med Försäkringskassan igår där dom meddelar att jag har blivit anmäld av en anonym person till Försäkringskassan om att jag har en blogg och att jag renoverar ett hus. Därav är jag misstänkt för brott!!
Efter att jag kommit hem från mötet är jag i fullständig chock och tankarna snurrar. Från att ha gått från en tjej som var väldigt aktiv och spontan, snickartokig, inredningsintresserad, utflyktsfixare, mamma till 110%, socialt engagerad till att få min vardag att gå ihop överhuvudtaget är ett så stort steg att gå så det önskar jag inte min värsta fiende. Att leva med värk så gott som 24 timmar om dygnet är fruktansvärt. Det har varit en kamp för mig att lugna ner mig, inse mina begränsningar, be om hjälp för att klara av saker, dela upp mina sysslor, sluta med vissa sysslor m.m. Jag har ett jobb jag älskar, en familj jag älskar. Jag har många gånger fått lov att tacka nej eller ställa in trevliga kvällsarrangemang för att jag jobbat på dagen. Ska jag göra något med familjen får jag planera in det på mina "lediga" dagar. Jag kör aldrig bil mer än nödvändigt, jag tvättar inte vår tvätt längre, jag skurar inte golven, jag färgar inte mitt hår själv längre, jag lyfter inga tunga saker, jag bäddar inte rent i sängen längre, jag snickrar inte längre m.m. m.m. Det i sig är en sån stor frustation som skulle göra vem som helst sjukskriven bara för det. Att inte kunna göra alla vardagsysslor eller jobba normalt är förnedrande i sig och jag kommer inte kunna göra det mer bara för att jag inte får någon ersättning från Försäkringskassan.
Jag jobbar 25% fördelat på 3 dagar/vecka och det är vad min kropp klarar av just nu. Min handläggare på Försäkringskassan var medveten om sist vi sågs att jag skulle påbörja rehab på en specialistklinik som heter Skönvik och avvakta arbetstid etc. till slutet på mars när jag eventuellt hade varit klar på Skönvik eftersom det då skulle bli ytterligare en dag för mig att åka iväg på. Vi skulle då även ta med min läkare på det mötet. Jag åker till Skönvik på rehab 1 dag/vecka där det nu ingår i programmet att jag ska göra minst en energigivande aktivitet per dag. Det som ger mig energi är när jag kan få vara kreativ. Hade jag inte det och gjorde absolut inget mer än arbetade skulle jag vara sjukskriven för depression. Det är det sista lilla som ger mig något för mig själv. Mina vänner och anhöriga vet hur jag mår och fungerar vardagligdags. Det är ingenting som kan utrönas från en blogg. Jag äter inte en massa smärtstillande mediciner för att det är kul, det är egentligen mot mina principer att stoppa i mig en massa piller men utan dem skulle min vardag inte fungera. Medicineringen har provats att justeras neråt men det har inte fungerat utan jag är tvungen att ligga på den nivå jag gör idag.
Vad jag gör när jag är "kreativ" är något jag får planera in och dela upp på flera dagar. Att pyssla t.ex. en konservburk kan ta flera dagar. Att jag målar ett skafferi får jag ta lite i taget och uppdelat på flera dagar. Att jag gör ett inlägg på bloggen kan ta en hel dag då jag går och skriver lite då och då. Jag sitter inte still vid datorn utan avbrott timme efter timme, det går inte. Det är också något jag fått lära mig för det här med datorer är något jag har som intresse. Hade det varit skillnad om mitt intresse hade varit att lukta på blommor? Sen har jag bättre dagar och sämre dagar. Jag har till och med tagit semester från jobbet för jag inte har klarat av att gå dit. Ska jag sjukskriva mig ännu mer då? Jag planerar in klipptid så jag kan göra det i anslutning till jobb när jag "ändå" är iväg för jag behöver mina vilodagar. Får man inte åka iväg och klippa sig heller? Är jag för frisk för det? Vad menas att jag ska göra? Ligga i sängen och dra täcket över huvudet?
Det är inte jag själv som har satt mig i den här situationen. Jag har inte valt att bli påkörd av en annan bil. Jag är mitt i livet, mitt i karriären, jag har små barn som behöver mig till fullo. Ska jag inte då få rätt till tid att komma tillbaka? Min ekonomi är drabbad, vi får välja bort dyra alternativ som utlandsresor, det lilla extra m.m. Att man då frivilligt skulle avstå från att jobba är absurt.
Det värsta är nog att det dessutom är någon i min närhet som har gjort anmälan, mina närmaste vet vilket h-lvete jag har. Den personen hade gärna fått prata med mig, komma och hälsa på mig för att kunna förstå en smärta som inte syns. Jag har inte rätten att åka på loppis, göra ett blogginlägg, pyssla m.m. det likställs med att jag kan göra aktiviteter alltså kan jag arbeta. Inte räknat på hur lång tid det tar för mig att genomföra "mina aktiviteter". När energin äntligen har börjat komma tillbaka, jag känner att jag börjar få balans är jag tillbaka på ruta 1 igen där tårarna bara rinner och väller över kanten...
Efter att jag kommit hem från mötet är jag i fullständig chock och tankarna snurrar. Från att ha gått från en tjej som var väldigt aktiv och spontan, snickartokig, inredningsintresserad, utflyktsfixare, mamma till 110%, socialt engagerad till att få min vardag att gå ihop överhuvudtaget är ett så stort steg att gå så det önskar jag inte min värsta fiende. Att leva med värk så gott som 24 timmar om dygnet är fruktansvärt. Det har varit en kamp för mig att lugna ner mig, inse mina begränsningar, be om hjälp för att klara av saker, dela upp mina sysslor, sluta med vissa sysslor m.m. Jag har ett jobb jag älskar, en familj jag älskar. Jag har många gånger fått lov att tacka nej eller ställa in trevliga kvällsarrangemang för att jag jobbat på dagen. Ska jag göra något med familjen får jag planera in det på mina "lediga" dagar. Jag kör aldrig bil mer än nödvändigt, jag tvättar inte vår tvätt längre, jag skurar inte golven, jag färgar inte mitt hår själv längre, jag lyfter inga tunga saker, jag bäddar inte rent i sängen längre, jag snickrar inte längre m.m. m.m. Det i sig är en sån stor frustation som skulle göra vem som helst sjukskriven bara för det. Att inte kunna göra alla vardagsysslor eller jobba normalt är förnedrande i sig och jag kommer inte kunna göra det mer bara för att jag inte får någon ersättning från Försäkringskassan.
Jag jobbar 25% fördelat på 3 dagar/vecka och det är vad min kropp klarar av just nu. Min handläggare på Försäkringskassan var medveten om sist vi sågs att jag skulle påbörja rehab på en specialistklinik som heter Skönvik och avvakta arbetstid etc. till slutet på mars när jag eventuellt hade varit klar på Skönvik eftersom det då skulle bli ytterligare en dag för mig att åka iväg på. Vi skulle då även ta med min läkare på det mötet. Jag åker till Skönvik på rehab 1 dag/vecka där det nu ingår i programmet att jag ska göra minst en energigivande aktivitet per dag. Det som ger mig energi är när jag kan få vara kreativ. Hade jag inte det och gjorde absolut inget mer än arbetade skulle jag vara sjukskriven för depression. Det är det sista lilla som ger mig något för mig själv. Mina vänner och anhöriga vet hur jag mår och fungerar vardagligdags. Det är ingenting som kan utrönas från en blogg. Jag äter inte en massa smärtstillande mediciner för att det är kul, det är egentligen mot mina principer att stoppa i mig en massa piller men utan dem skulle min vardag inte fungera. Medicineringen har provats att justeras neråt men det har inte fungerat utan jag är tvungen att ligga på den nivå jag gör idag.
Vad jag gör när jag är "kreativ" är något jag får planera in och dela upp på flera dagar. Att pyssla t.ex. en konservburk kan ta flera dagar. Att jag målar ett skafferi får jag ta lite i taget och uppdelat på flera dagar. Att jag gör ett inlägg på bloggen kan ta en hel dag då jag går och skriver lite då och då. Jag sitter inte still vid datorn utan avbrott timme efter timme, det går inte. Det är också något jag fått lära mig för det här med datorer är något jag har som intresse. Hade det varit skillnad om mitt intresse hade varit att lukta på blommor? Sen har jag bättre dagar och sämre dagar. Jag har till och med tagit semester från jobbet för jag inte har klarat av att gå dit. Ska jag sjukskriva mig ännu mer då? Jag planerar in klipptid så jag kan göra det i anslutning till jobb när jag "ändå" är iväg för jag behöver mina vilodagar. Får man inte åka iväg och klippa sig heller? Är jag för frisk för det? Vad menas att jag ska göra? Ligga i sängen och dra täcket över huvudet?
Det är inte jag själv som har satt mig i den här situationen. Jag har inte valt att bli påkörd av en annan bil. Jag är mitt i livet, mitt i karriären, jag har små barn som behöver mig till fullo. Ska jag inte då få rätt till tid att komma tillbaka? Min ekonomi är drabbad, vi får välja bort dyra alternativ som utlandsresor, det lilla extra m.m. Att man då frivilligt skulle avstå från att jobba är absurt.
Det värsta är nog att det dessutom är någon i min närhet som har gjort anmälan, mina närmaste vet vilket h-lvete jag har. Den personen hade gärna fått prata med mig, komma och hälsa på mig för att kunna förstå en smärta som inte syns. Jag har inte rätten att åka på loppis, göra ett blogginlägg, pyssla m.m. det likställs med att jag kan göra aktiviteter alltså kan jag arbeta. Inte räknat på hur lång tid det tar för mig att genomföra "mina aktiviteter". När energin äntligen har börjat komma tillbaka, jag känner att jag börjar få balans är jag tillbaka på ruta 1 igen där tårarna bara rinner och väller över kanten...
måndag 18 mars 2013
Mattproblem
Vi har köpt en matta till matrummet. Jag tycker det kan vara svårt med mattor ibland. Jag gillar trasmattor och den här påminner om en trasmatta om än tjockare. Det är ull och bomull i den. Tapeten vi har valt är ganska dominerande i rummet så jag har fullt sjå att "lugna ner" rummet. Vad tycker ni om mattan?
Här är ett hörn i matrummet där tapeten syns bra.
Måndag igen och vi går in i en vecka utan barn :-( Dessutom har dom hotat med snö typ hela veckan... Vart är våren??
Kram
Anki
lördag 16 mars 2013
Köksrenovering, del 9
Tänkte då visa hur köket blev till slut. Vi tog som sagt Lidingö kök från IKEA med vissa egna lösningar. Vi har också bevarat en del av det gamla i köket. Visar hur man ser köket från vänster till höger när man kommer in genom dörren.
Frågan vi har kvar är vad vi ska ha för färg på golv, lister och dörrfoder. Alternativen på golvet är många just nu. Ska vi ha det såpaskurat? Ska vi lasera det i bänkskivornas färg? Ska vi måla det grått? Just nu lutar det åt att måla det grått med en annan grå färg på lister och dörrfoder. Förslag tas tacksamt emot :-)
Igår fick Linnea ta ur stygnen ur sin fot, det gick bra. Det hade läkt jättefint. På kvällen hade jag träff med gänget på jobbet hemma hos en kollega. Det är så himla kul att träffas, ont i magen och känns i varenda skrattmuskel, knappt något smink kvar för skrattårarna har runnit av allt skratt och tok vi har för oss.
 |
| Över spisarna ska det bli en spiskåpa |
Igår fick Linnea ta ur stygnen ur sin fot, det gick bra. Det hade läkt jättefint. På kvällen hade jag träff med gänget på jobbet hemma hos en kollega. Det är så himla kul att träffas, ont i magen och känns i varenda skrattmuskel, knappt något smink kvar för skrattårarna har runnit av allt skratt och tok vi har för oss.
Kram
tisdag 12 mars 2013
Älskade dotter
Det här fina fick jag av min äldsta dotter när jag fyllde år i höstas. Det var den bästa presenten!
Jag har svårt att förstå att hon ska bli 13 år i sommar. Mitt äldsta barn ska börja högstadiet till hösten. Herrejösses, vad har tiden tagit vägen...
Kram
måndag 11 mars 2013
Loppistur
I lördags åkte jag och Fredrik på tur med sikte inställt på Tulavippan, Loftgården Möbler & Ting, Rasta & Fynda och Kupolen. Det var en jättemysig dag med strålande väder om än ganska kallt. Gofika och bara strosa runt och kika, gillar! Här är en bild från mobilen på Tulavippan, det är nästa lika stort åt andra hållet. Det finns huuur mycket saker som helst.
Det märks att folk i allmänhet har blivit mer medveten om vad man kan ta lite mer betalt för än för en tid sen. Inte lika stora fynd finns att göra, men en del blev iallafall inköpt på de olika ställena.
190 kr betalade jag för sakerna. Den röda hjärtkorgen är numera vit :-)
Måndag igen och idag kommer alla barn hit, yees!
Måndag igen och idag kommer alla barn hit, yees!
Kram
torsdag 7 mars 2013
Solen skiner
Jag får känslan mer och mer för varje dag som går att våren är på väg!
Solen skiner och himlen är så fint blå utan ett enda moln.
N J U T N I N G !
Kram
Anki
onsdag 6 mars 2013
Vackra små ting
Jag kom inte så långt som till Tulavippan igår men jag kom iväg till Svärdsjö där en underbar butik ligger som heter Vackra små ting. Jag har aldrig varit till den butiken förut men dit åker jag tillbaka fler gånger. Åååhh så mycket fint hon hade i butiken!
Jag hittade en söt liten docka och en ljuslykta i fattigmanssilver.
Dockan fick ta plats på min hylla ovanför ett av köksfönstren.
Ljuslyktan fick bo på min ljusbricka jag har i hallen.
Det fina vädret fortsätter och jag värdesätter så mycket ljuset som kommer mer och mer. Dagarna känns så mycket längre när det är ljust till klockan nästan är sex.
Kram
tisdag 5 mars 2013
Köksrenovering, del 8
Länge har man drömt om ett "gå-in-skafferi" och nu fick vi chansen när vi skulle renovera köket.
Dörren skulle vara så smal som möjligt och vi hittade en på Blocket för en väldigt billig peng.
Det som fattas nu är någon form av fönster- och dörrfoder.
Många av hyllplanen har jag klätt med vaxduk. Varje besök på loppisar är sökarögonen på till fina burkar att ha här inne.
Jag är riktigt sugen på en tur till Tulavippan som ligger i Gagnef. Det är en jättestor loppis och det var längesen jag var dit. Samtidigt kan man passa på att besöka Loftgården Möbler & Ting som ligger efter vägen.
Jag är riktigt sugen på en tur till Tulavippan som ligger i Gagnef. Det är en jättestor loppis och det var längesen jag var dit. Samtidigt kan man passa på att besöka Loftgården Möbler & Ting som ligger efter vägen.
Kram
måndag 4 mars 2013
Inget för känsliga!
Nu är sportlovet till ända här och vardagen börjar igen. Vi har haft jättefint väder men det har blåst väldigt mycket. I torsdags åkte vi till stugan för att vara ute och njuta och sova över där. Vi har investerat i en ny isborr så vi skulle försöka ge oss på att pimpla.
Fråga mig inte hur det gick till men min äldsta dotter lyckades när hon och kusinen skulle borra ett hål att få dit sin fot så borren skar sönder skon och även foten. Jaha, bara att sätta sig i bilen och åka till akuten.
Det blev ett djup skärsår men läkaren tyckte det var ett väldigt fint snitt i foten men att det satt så illa till att det blev tvunget att sys med 5 stygn annars hade dom tejpat. Snopet slut för stortjejen på sportlovet. Ingen skridskoåkning eller skidåkning på ett tag.
Min värk vill inte ge med sig just nu så idag har jag faktiskt tagit semester och tänker bara vara. Vädret är superfint och redan nästan 7 grader varmt så jag ska leta upp ett hörn ute och njuta med min kaffekopp.
Fråga mig inte hur det gick till men min äldsta dotter lyckades när hon och kusinen skulle borra ett hål att få dit sin fot så borren skar sönder skon och även foten. Jaha, bara att sätta sig i bilen och åka till akuten.
Min värk vill inte ge med sig just nu så idag har jag faktiskt tagit semester och tänker bara vara. Vädret är superfint och redan nästan 7 grader varmt så jag ska leta upp ett hörn ute och njuta med min kaffekopp.
Kram
Anki
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Kanske gillar du:
